anidenbesta

Hej jag har inget liv. Men vet ni vad jag tänkt på idag..... Satt och läste igenom hela bloggen och man kan säga att jag kom fram till en del saker japp.. Detta år var varken bra eller dåligt, utan Jobbigt! En del bra saker hände, och en del dåliga. Men mest jobbiga. Hhehe. Hela hösten har jag både deppat över Jonna, och hållt på med en annan person. Nu efter flera månader fattar jag verkligen att jag älskar bara jonna. Känns ju..sådär. Att älska någon man vet att man aldrig kommer få. Tvingas träffas varje dag i skolan. Hela jävla stan är full utav minnen. Men jag lagas sakta men säkert. Trots att jag fortsätter vänta på att du ska komma tillbaka, så vet jag att jag en dag komma på mig själv med att du inte är dagens första tanke. Att hjärtat börjar se livets ljusa sida igen. Jag vet det. Men samtidigt slutar jag aldrig hoppas på att du ska bli min igen..........

Jävla skit. Fan. Någon som betytt mycket i 5 hela månader, och som seriöst varit mitt ALLT i snart 2 månader har jag släppt nu en gång för alla. Skitjobbigt. Trots att jag vet att jag valde rätt. Hemskt att jag sårade sig så hårt som jag faktiskt gjorde. Ännu hemskare är ändå att jag kommer ha så svårt att släppa dig. Så svårt så svårt. Trodde inte att jag nånsin skulle kunna älska nån såhär igen..... Hur mycket jag än älskar dig, så vill vi inte samma saker ju. Men du är sjukt underbar, speciell och jag kommer alltid alltid alltid att älska dig. Hoppas du finner va du söker......

Nu skriver jag det här och släpper dig förevigt. Jag vet att du redan gått vidare. Själv har jag alltid så svårt för farväl. Trots att det fortfarande finns 'såna där' känslor kvar är det lika bra att ge upp hoppet om oss igen. För du har ju så tydligt glömt. Minns du när vi lovade varann att alltid vara vänner!? Varför är vi inte det då? Du som sa att du aldrig sviker ett löfte. Du stack när det blev för jobbigt. Borde stannat. Om du älskat mig hade du gjort det. Allt påminner om dig vet du det? Vet du hur hemskt det är att tvingas se dig varje jävla dag? Måste härifrån. Men jag vet att du alltid kommer följa med mig. Min hjärna vill inte glömma. Vet du hur många tårar jag gråtit för dig? De gånger jag gråter nuförtiden är bara för dig! Shit.. En del av mig är så otroligt kär, och en annan del saknar sjukt mycket.Kommer ALLTID älska dig. Du är finast av alla.

Dagarna har gått, mer än 1 år faktiskt. Tiden vi hade fick mig känna något jag aldrig kännt. Du förbättrade mig, allt jag är idag, allt bra jag tänker är tack vare dig. Du öppnade upp mina ögon. Från att alltid bara se mörker började jag se ljus. Idag mår jag bra, trots att du inte finns vid min sida. I somras saknade jag dig så. Grät mig till sömns varenda kväll. Nu känner jag visserligen en saknad. Men sen ett tag tillbaka är jag sådär konstigt kär i dig. Nyförälskad. Men hur fan kan jag vara det? Jadu..det är en gåta de. Du ska veta att jag ALLTID kommer älska dig. Och i mina ögon är du finast, sötast och snyggast, med alla kändisar och modeller inräknat!<3

Ibland saknar jag dej alldeles för mycket. Ibland känner jag att jag skulle kunna offra nästan vad som helst för att få 'oss' tillbaks... Du var ju så speciell, jag har aldrig haft en vän som du. Visst, vi älskar inte varann på samma sätt längre, men jag kan helt ärligt säga att jag aldrig älskat en vän såsom jag älskade dej en gång i tiden. Det gjorde så ont att förlora dig. Att fortfarande förlora dig. Långsamt. Du var ju allt, min värld. Ett tag var DU den enda enda anledningen till att jag steg upp på morgonen. Bara för att jag visste att jag skulle få chatta med dej då jag kom hem. Usch vad jag saknar! Visst vi gav varandra så mkt dåligt men minns du det bra vi hade? Det var så bäst. Jag blev såå glad av allt fint du sa. Jag vill inte tillbaka till tiden, för då var allt skit. Men jag vill mer än gärna ha oss tillbaks. Varför måste allt vara så jävla omöjligt :(

Satt och lyssnade på den dära hey soul sister.. Det är ju 'vår' låt, en av dom som inte är sorglig. Den får mig bara tänka på allt bra vi haft. Gosh nu då jag tänker på dig saknar jag det enormt! Förut kunde jag hålla reda på vilka minnen vi hade som var bäst, men nu har jag tappat räkningen helt. Jag får massa flashbacks, saker vi gjort, sagt. Omg vad jag saknar! Och oj vad jag älskar dej. Trots att vi är olika på mindre bra sätt, och trots att vi ibland bråkade så finns det ingen som du! Ingen kommer nånsin kunna ta din plats bäääästiiii, du har för alltid reserverat en stor plats i mitt hjärta<3 tack vare dig fick jag världens bästa vän. Tack vare dig lärde jag känna cia, ellen, jonna, nästan alla mina vänner. Vi har varit med om så mkt älskling, så mycket. Varje gång man var med dej rycktes man med på nya äventyr, upptåg. Du vet vad jag menar. Jag vill verkligen ha oss tillbaka

Saknar dig så..Sitter och läser ett gammalt block för typ ett år sen..tönt.. "Dina ögon är mjuka som sammet och hårda som sten. Dina ögon är djupa likt en jätteocean, jag drunknar. Dina ögon är otroligt mörka men kan lysa upp vad som helst. Dina ögon skiftar färg. Bruna, gråa, gröna, svarta. Dina ögon är dem du ser med. Dina ögon är finast då dom möter mina<3" Gosh ett år sen..fan jag saknar hur lycklig jag var då.

Bläää einstein jag är.. Jag blev vän med dig BARA för att jag va kär i dig, jag ville ju vara med dig. Så nu då inget mer hände mellan oss vill jag bara dra. Jag ville ha din kärlek inte vänskap. Men nu verkar det som om vi blivit föör bra vänner, jag bara väntar på att du ska kalla mig din bästa vän -.- jag måste berätta för dig, snart. Imorgon.. du kommer hata mig men vad ska jag göra liksom ?

Att förlora dig var som att leva i en värld utan luft Jag är ensam nu, ville aldrig se dig gå Du sa att du ville prata, att det var viktigt. Jag tänkte inte så mycket inför det.. Minns att vi var hemma hos dig, jag noterade att din mamma bytt gardiner. Du sa att vi måste göra slut. Göra slut. Du fortsätter prata med en viss oro i blicken. Men jag hör absolut ingenting. Det enda jag hör är "göra slut", spelas upp gång på gång i mitt huvud. Den dagen, den stunden, dog en stor del av mig. Den försvann där. Jag lyssnar till din förklaring, och märker knappt att tårarna rinner nerför mina kinder. Du försöker krama om mig men jag drar mig bort. Går mot dörren och känner sorgen gripa tag. Innan jag lämnar huset för gott vänder jag mig om och ser att du gråter. Rusar ut från din gata, går i strålande solsken hem. Fan vad jag hatar våren. Jag saknar dig så mycket..

Uschuschusch..du sa att du brytit kontakten med "ditt ex" oså nu i helgen ska ni träffas för att hon ville säga något viktigt (som tydligen inte kunde sägas på mobilen elr över msn) och jag vet att hon vill ta dig tillbaka, jag vet det bara. Och jag vet att om så är fallet, så kommer du gå med på det.. trots all smärta det orsakade dej förut. Men du har ju längtat efter att detta ska hända. suck.. varför tog du ens kontakt med mig om du inte kommit över henne? Och varför fortsätter du att ta kontakt med mig när ni snart e tillsammans igen? Såklart kanske det inte blir så, men vafaan vad skulle hon annars vilja säga då -.-' usch..obesvarad kärlek är så sjukt jobbigt, men att älska nån som älskar en annan är så mkt jobbigare. Fan jag orkar inte.. Varför får alla varann utam jag!? Fan det hade vart bättre om du aldrig tagit kontakt med mig ._.

Åh jag hatar det här.. En person jag gillat rätt mkt, som jag trodde gillade mej men sen dissade mej helt (vi blev vänner ist) irriterar mig verkligen. Liksom om vi inte snackat en hel vecka så har jag börjat inse att det aldrig blir nåt och att jag inte behöver tänka mer på det. men just som jag "gått vidare" så börjas det igen. Typ saker, ord man inte skulle säga om man inte var intresserad. Allt känns liksom underbart och man börjar tro att "shit tänk om denna person faktiskt känner samma" oså får man förhoppningar meeen så dagen efter (elr några dar efter beror på) så är allt som vanligt igen..inga blickar, knappt ett hej. Och så fortsätter det. Jag hatar deeet!! ta mig om du vill ha mig, annars, skit i mig..thats it.. har omprov i kemi imorrn btw :'D Men va 3 poäng ifrån att få g så jag klarar det nog.. ah hejsvejs

Klockan är två..mer tillochmed.. och jag ska upp om 5 timmar. Jag vaknade av att jag grät, usch och nu kan jag inte somna om. det är svårt att sova när man är ledsen.. Vet inte vad som hänt, senaste månaderna har jag kännt mig lite halvt nere titt som tätt och nu senaste tiden har jag verkligen mått piss! typ gråtit varje kväll/natt, uschusch.. första halvan av 2009 var jag riktigt deprimerad kan jag ju säga, sen dess har det varit bra, vissa dagar har man mått sämre men jag har endå inte varit deprimerad. Känner mig som om jag är död inuti. finns ingenting att leva för anymore. och trots att det kanske gör det, och trots att det kmr krävas mkt för självmord och skit, så är det SÅ JOBBIGT att gå omkring och må dåligt hela dagarna.. Funtar faan på att skolka imorrn, orkar intee..hatar detta.

Haha störd jag e alltså.. Först då jag upptäckte hur speciell du var, i juni typ, då försökte jag få känslor för dig. Men sen fick jag det, fast då började jag gräva i det förflutna. Javisst slutar man aldrig älska första kärleken, men känslorna svalnar, faktiskt. Nu, efter 2 månader, efter att ha sårat dig flera gånger är jag säker. Det är dig jag är kär i, det är dig jag vill ha. Nu gäller det bara att bevisa för dig att jag menar det..<3

Man kan försöka föreställa sig hur mycket som helst. Men det är när man först ser det själv med egna ögon som den riktiga smärtan kommer. Jag hade väl väntat mig det här. Men inte visste jag att det skulle göra så helvetes ont.